Idag ska jag lämna in en hemtenta på 6-9 sidor och jag har inte börjat än och klockan är eftermiddag och allt jag gör är att vara ledig och sen träffa G och hångla ungefär. Idag satt vi bredvid varandra i hans säng och försökte försökte försökte plugga, han till sin salstenta som började 13 och jag ville förtvivlat gärna få ner några små ord, svara på första frågan innan tolv (men nu är klockan nästan fyra och jag har fortfarande inte gjort det). Det pirrar i hela kroppen på mig bara jag sitter bredvid dig sa han då. Herregud. Jag är så himla himla kär i honom.

du kommer ångra dig du kommer ringa mig jag kommer ångra mig jag kommer ringa dig

SÅ BRA Markus Krunegårds nya är?? Och ja här har det ju varit radiotystnad ett tag. Jag lever men har fuskat med livsmålen (förutom: vara mindre labil och inte alltid svinfull, dessa två funkar hittills ok bra!!!), dvs har inte pluggat så bra och har fortfarande inte börjat träna. På fredag ska jag lämna in en hemtenta håhåjaja.

we crave a different kind of buzz

ligger intrasslade i hemlighet  underslafen på en kursgård när jag säger att jag är kär i honom och han svarar att han är kär i mig också och vi bestämmer att fortsätta exakt som innan men med ändringen att nu är vi, ja, typ kära? så megafint.

radion skolan litteraterna vännerna G och dagarna bara går och går, utan att jag okejat det. imorgon ska vi åka på radiokickoff och ~'*ha konferens*'~, laga mat, dricka öl och basta. idag åt jag middag med EA och delade en flaska rödvin, nu är jag knappt tipsy och försöker plugga. G kommer ev hit senare, och eftersom jag har råkat rekrytera honom så ska han med imorgon och jag tror vi måste låta bli att kyssas och låtsas som om vi inte brukar det, och jag vet inte hur det känns. imorse kom L för att lämna en liten baddräkt jag kan ha på mig imorgon och då låg G och jag utan kläder i sängen, det var ett märkligt första möte för dem men väldigt roligt för mig så snart jag slutat vara generad. för övrigt läser jag det förkrympta kvinnoidealet av barbro backberger och vill stryka under något på nästan varje sida, jag som inte ens är en understrykare, så bra är det.

olika saker som jag tänker på halv två istället för att korra klart min uppsats och publicera den

- I torsdags när vi stod i studion och premiärsände var jag lite ur slag, kände mig lite exkluderad och lite sur över att jag inte fick säga tankar jag formulerat för jättelänge sen, ja jag hade en dipp bara, hursomhelst så kollade jag mejlen i en låt och där stod det att jag fick VG på C-uppsatsen!!!!!! Det är så jävla jävla sjukt, och om jag gör en bra sista munta i februari kan jag få VG på hela C-kursen, och jag är så himla himla glad och förvånad.

- På terminens första föreningspubrunda träffade vi en så himla fin ny kille som läser littvet A och jag vill bli hans kompis pga urhärlig så i lördags tog jag med honom hem till IA på förfest (och sen tappade jag bort dem på klubben pga hängde med G hoppsan).

- Förra veckan sov jag och G tillsammans varje natt (han fyllde till exempel år i tisdags och jag gav honom Lotta Lundgrens Tio lektioner i matlagning och massa kyssar på morgonen och sen kom jag dit på kvällen igen och liksom var den som hängde med honom på hans födelsedag, fint och lite knäppt) och imorse sa han att han tyckte det var så härligt att vi hade gjort det. Jag kanske är lite kär men vill inte vara ihop och behöva vara varandras absolut närmaste och ha en relation som måste vårdas och allt sånt där, utan vill bara fortsätta träffa honom och ha roligt tillsammans utan att lova saker. Så det tänker jag göra. För han är så jävla fin.

- Det går lite dåligt att vara en superbra student men imorgon ska jag läsa jätteduktigt. Lovar.

- Min telefon har gått sönder så nu måste jag köpa en ny och det blir en iPhone och sen får det banne mig vara nog med att unna mig saker.

inga spår av bekymmer i våra andetag (jag tar livet på för stort jävla allvar)

vi står på dansgolvet på övervåningen och han är så jävla jävla snygg och han ler mot mig, intensivt, han ser så himla glad och ungefär kär ut, och vi hånglar och dansar och kramas och "jag är så himla glad över att vi har träffats" och "jag tycker om dig så väldigt väldigt mycket" och "jag blir så glad av att få vara med dig" och inuti kittlas det av alla känslor och att vara nära och kyssas och om det bara kan fortsätta vara exakt så här okomplicerat länge länge länge tack

pris! medaljer!

Igår var någon slags topp fem-dag tror jag minsann! Började med att vakna kvart över åtta ihopslingrad med G, kissa på en sticka eftersom jag var tre-fem dagar sen, och efter fem ångestskälvande minuter få veta att jag inte var gravid. Firade detta med att hångla, somna om, sova till tolv, och inte lämna sängen annat än för lunch. 

Klockan tre klädde jag på mig mjuka kläder, gick till radion och förberedde ett litet prisutdelartal, eftersom Studentradiopriset gick av staplen på kvällen och jag hade fått äran att dela ut priset till Årets Bästa Nöjesprogram. Sen hem, snabbstäda och snabbduscha medan VS hade ångest för ett halvdant festligg med LL dagen innan på AWs födelsedagsfest (jag visste väl det när jag gick därifrån!), och så kom EA och SS hem till mig för att dricka ett glas vin innan vi begav oss till Smålands. Jag hade jätteroligt, och som kronan på verket blev vi inte bara nominerade utan VANN Årets Bästa Kulturprogram! Med en så jävla fin motivering av Kim Veerabuthroo Nordberg! Som sa att han tyckte att det borde finnas plats för oss på såväl P3 som P1s kulturredaktion i framtiden! 

Vinst- (och vin-)rusiga i kroppen dansade vi till klockan ett, sen gick vi till radion för efterfest. Ungefär då drabbades jag av extrem trötthet, förmodligen pga så lite sömn de senaste dagarna, och kvart i två gick jag hem. När jag kom hem hade min kropp den goda smaken att börja fungera medelst mens, så den sista lilla rädslan försvann också. Så JÄVLA bra dag. 

lägesrapport

IDAG kära vänner har jag överlevt en uppsatsventilering! Jävlar vad skönt det känns. Efteråt kom min handledare fram till mig och sa att han tyckte att jag hade gjort ett bra jobb, det betyder ju så klart inte att jag blir godkänd men det var ändå skönt att höra.

I måndags kom KJ och åt middag plus drack lite vin i mitt korridorskök, det var väldigt roligt och fint! Vi har inte setts på över ett år men det var inte ett dugg stelt eller märkligt utan bara ett bra häng. Hon åker till Barcelona i slutet av månaden och blir kvar där hela terminen för att plugga spanska. Och i höst ska hon flytta till Tjörn och gå någon folkhögskola? Åh hon flänger runt och gör så roliga saker! Dessutom har hon fått så himla fin engelska av att ha bott i Storbritannien, blev avis.

Igår kom G hit och hånglade och låg (jag får inte nog av honom, det går inte att ligga bredvid honom utan att kyssa honom längs halsen dra naglarna över revbenens sida klä av honom allt) och jag borde egentligen ha somnat vid midnatt men det var omöjligt. Efter fem timmars sömn gick vi upp vid halv nio, åt frukost och gick tillsammans till EP (kysstes hejdå så att vi stod i vägen för städpersonalen). När jag kom hem efter ventileringen la jag mig på sängen och slumrade/sov i några timmar och nu ska jag förbereda mig inför morgondagens ventilering på SQ. Ja det var allt för nu.

skyll allt på mitt vildlystna hjärta

Igår pluggade jag först med EL på Engelska parken, eller ja pluggade och pluggade, vi läste lite och sen letade vi efter roliga magisterprogram och fina lägenheter. Sen gick jag i iskylan hem till EA (har hittat snabbvägen!) och så drack vi lite vin innan vi gick hem till JJ och ES som hade inflyttningsfest i deras nya trea, alltså så avis!!! Det var så himla roligt att hänga med klassen igen. När vi började bli trötta gick jag och EA och köpte falafel och chips, sen sov hon över hos mig. Idag låg vi i sängen till halv tre, åt chips och tittade på Sopranos. Den bästa av söndagar. Nu har  jag duschat och satt på mig kläder och ansikte, ska skriva klart en resttenta och läsa lite. Sen tror jag att G kommer hit så jag får hångla lite.

Jag har tydligen slutat med det töntiga påfundet sömn. Senaste nätterna har jag snittat fyraochenhalv timme, mellan 05.30 och 10. Jaha jävla skit jag som ska sova om nätterna, det är ju ett  av mina *livsmål* det här året (äta frukost vid halv nio varje vardag) (andra livsmål: plugga fyra timmar om dagen, träna två gånger i veckan, inte bli så full varje gång vi går ut) (vi får se hur det går med de här små målen helt enkelt). Imorse vaknade jag 05.20. Svinpigg. Har nu ätit frukost, sett de två sista avsnitten av Alla är fotografer, betalat lite fakturor och ska precis börja plugga. Solen har inte ens gått upp. Att kroppen alltid ska överdriva så jävulskt.

23.57 skickade jag in ett akademiskt arbete som jag vet inte kommer bli godkänt. Känner mig som en sån slarver. Nu har jag suttit och återhämtat mig i pentryt i en timme så nu ska jag faktiskt gå hem och sova. Det ska bli härligt.

tre timmar och trettio minuter. KÄMPA.

Har utan att överdriva lyssnat på Säkert!-debutskivan femton gånger de senaste tre dygnen. Jaja det är väl någon superbanal psykologisk mekanism, att återvända till musik jag lyssnade på när jag gick i högstadiet och det fortfarande var hur lätt som helst att vara bäst i klassen.Hm. Nu när jag tänker efter har jag ju läst två ungdomsböcker på raken nu. Ja jag håller alltså på att gå i barndom, det är vad den här uppsatsen gör med mig (snart snart snart klar nu)

I woke up like this

Efter knappa fyra timmars sömn gick jag upp, tog min ryggsäck som jag packat kvällen/gryningen innan och gick till Engelska parken för att sätta mig vid ett av fönsterborden i bibliotekskällaren och SEN så var det bara att köra. Nu behöver jag, för att komma upp i 25 sidor, fyra-fem sidor analys till, två sidor diskussion och en sida sammanfattning och sen kommer klockan vara midnatt och jag ska gå hem och sova utav bara helvete. Imorgon ska jag hämta ut lite julklappar, från mig själv och från min faster, och sen ska jag ge mig i kast med nästa kurs att bocka av.

för du ser för bra ut i svart svart lugg och blå anorak

Nu går jag in i den hektiska slutfasen av uppsatsskrivande. Imorgon vid midnatt ska den in. Om jag klarar det här (och det ska jag göra!) innebär det att det är fullt möjligt att skriva en uppsats värd 15 högskolepoäng på sisådär fem arbetsdagar. Tror tyvärr det säger mer om kraven från min underfinansierade institution än om mitt eventuella geniskap.

Igår kom G hit och det var rätt så jävla magiskt. Jag har saknat honom.

2014

På nyårsmiddag i ELs föräldrars villa fick alla säga om 2013 hade varit bra eller dåligt innan vi började äta. De flesta hade haft ett väldigt bra år. Inte jag. Det har varit åt helvete så klart men jag har blivit min egen efter att ha tagit mig igenom det, det finns liksom inget jag skulle vilja ha ogjort från det här året. Jag borde ångra hur jag avslutade det med H, borde ångra allt jag och SM sa och att vi hånglade, men jag gör inte det. Jag har överseende med mig själv. Och fast det har varit mycket som har varit sämst så har jag haft så himla roligt det här året också! Det här var ju året som EA blev min kompis, som jag fick hångla med snygga killar, som jag fick försöka reda ut vem jag egentligen är och vad jag vill. Det här var året då jag presterade uselt i skolan men inte orkade ta mig samman, och det var året då jag började sända radio, satt i föreningsstyrelsen och ordnade fester och bestämde mig för att kandidera till rekryteringschef i radion. Jag vill att det här nya året ska bli lite lugnare tänkte jag skriva, men inser att det vill jag inte alls. Jag vill ha mindre ångest bara, och jag tror att det kommer bli så också, men annars vill jag att det ska fortsätta hända mer och mer och mer. Nu ska jag skriva klart den här jävla c-uppsatsen och sen ska allt kännas nytt och oskrivet och väntande.

*unnar mig*

Har visst råkat gå helt konsumtionstokig här hemma i skogen hos mina föräldrar och inte bara köpt mig en ny dator i julklapp utan också en drös kläder och idag ett par nya hörlurar. Indigoblå urbanears. Jättejättefina. Gud jag är en vidrig materialist. På uppsatsfronten: jobbade lite med mitt material idag. Känner stor stress och ångest och reagerar med att slå av fullständigt. Tjoho.

tänk om vi aldrig hade träffats

20 december (publicerades inte eftersom min gamla dator började låta högt och argt och sen stängde av sig själv)

När hon hade slutat mötte jag EA och så gick vi hem till hennes hus där allt var nedplockat, och där hon hade en kasse med grejer som är mina som jag skulle hämta. Vi låg på den kala sängen, jag på mage med vänsterkinden mot madrassen, och pratade om oviktigheter. När jag skulle gå sa hon "Jaha, hur gör vi nu då? Ska vi typ kramas eller?". Jag fattade ingenting, hallå vi kramas ju alltid? "Vi kommer inte träffas på så länge ju, det känns som att vi borde göra det här lite... högtidligt och officiellt typ". Åh vad fin och knäpp hon är.

julen och allt det där

Har haft en fin jul utan något extraordinärt att rapportera om, allt det vanliga: jättemycket god mat, hela släkten här, julklappsberg (kaffekoppar! hogwartsböcker! kvinnotecknethalsband! böcker!). Idag köpte jag en macbook pro i julklapp till mig själv. Det var jag banne mig värd.

will this go down my way

Efter att G gått vid ett idag ringde jag EA, sa att jag hade för mycket kemisk ångest för att vara själv och gick hem till henne efter en andra dusch och köp av chips med EL. Vi kollade på film och låg bara bredvid varandra. Sen gick vi till MK och hängde med styrelsen, vilket utvecklades till ett asbra girlhang. SvS, SQ och MK var mina vapendragare och jag drack massa vin idag igen. Sen tog vi en taxi in till stan och jag och SvS hamnade på Palermo. Åh jag gillar henne. Och hon sa att hon vill att jag ska hälsa på i Malmö i vår för att jag är en *ägig person*. Sen gick jag hem med Hives och Maskinen i öronen och nu ligger jag darrig i sängen och lyssnar på Optica. Torsdagar när de är som sämst/bäst.

rivningsfesten

EAs hus ska rivas efter årsskiftet för att det är mer lönsamt att bygga hus med femmor med *öppen planlösning* än ha kvar studentkorridorer, så kan det gå. Men det bra är att man får ha rivningsfest! Drack en flaska vin hemma först i sällskap av EL JL FW, sen rasade vi dit. Det var roligt, jag var väldigt full och målade Stridsbergcitat på väggen, skrattade och hängde med fina personer. Tror jag, jag kommer inte ihåg så mycket. G var där så vi gick hem tillsammans när polisen kom för att stänga ner det lilla roliga. Blev än en gång psyksnackig och ba gud jag är kanske kär i dig. Och han "jag tycker om dig så himla mycket, kanske för mycket, men var inte kär" och jag internaliserade hora/madonna-komplexet och tänkte att jaha jag är hon som man vill ha mer än någon annan, hon som knullar bättre än någon och som har sperma i håret efter något magiskt ligg men som man inte kan bli kär i. Sen, eller kanske innan, jag vet inte, sa han "jag har en julklapp till dig" och jag blev rörd och generad och fick ett halsband med en biberlock i en grön chiffongpåse. I morse hade jag massa ångest och ville berätta roliga anekdoter, vilka alla jag tydligen sagt igår. Fuck with me you know I got it.

*saved by the bell*

HALLELUJA gissa vem som inte är gravid??? Så O T R O L I G T härligt det var att få mens igår, började nästan gråta av lycka. Sen åt jag middag med EA och sen kom G hit och hånglade, åt glass och var vaken för länge. Det känns som att vi liksom balanserar på någon slags är-vi-kära-eller-hänger-vi-bara-linje och jag vet inte riktigt var jag befinner mig. Men jag vet att det pirrar när han stryker mig över kinden, kysser mig och säger jag tycker om dig så himla mycket. Ih. Ikväll ska jag på rivningsfest eftersom EAs hus ska rivas efter nyår, det ska bli så jävla kul! Och G ska också dit. Hihi.

för allt måste gå emot en

fuck fuck fuck min mens är två dagar sen och jag är i vanliga fall regelbunden som ett jävla urverk. på riktigt att jag brukar veta vilket klockslag som jag börjar blöda (söndagar vid halv två). och nu är den sen och jag har haft slarvsex i två månader och helvete jag pallar inte om jag ska behöva göra en abort också. jag har väl saker att deala med och ha ångest över så det räcker och blir över ändå tycker jag allt!!!!

för likt mig själv

I lördags gjorde jag förresten den här supertypiska grejen: köpte ett litet paket med åtta jättefina små mönstrade anteckningsböcker för att jag tyckte synd om mig själv för att jag var trött och bakfull. Så igår kväll, när jag var två glas vin i kroppen-salongs, tog jag fram den och skrev upp en lista för vad jag ska göra i vår. T ex gå upp halv nio senast. Träna minst två gånger i veckan. Plugga åtminstone fyra timmar om dagen. Ja det låter ju lite det här men den här hösten har jag ju bara vänt upp och ner på allt som ens liknar rutiner och ett vuxet liv och bara lekt eller haft ångest hela hela tiden och det straffar sig ju nu va.

och jag vill ha dig

Har haft en megafin helg (fest hos AKB som ska resa i vår och sen Gs klubb i fredags, bakfull och med tre timmars sömn i kroppen kulturdag med L på lördagen, såg Cindy Sherman på moderna och Jag ringer mina bröder på stadsteatern, sen hem och äta godis framför en film med G, långsam söndagsmorgon och frukost klockan halv tre, sen avsluta helgen med att inte kunna plugga på EP, få ångest och gå hem) och idag är det tisdag och bara en ynka vecka till julafton och jag har fortfarande bara skrivit två sidor av tjugofem på min c-uppsats. Jävla liv. Igår åt jag och EL middag med vin och efterrätt för att muntra upp en måndag, och vi satt i mitt kök och pratade till klockan var elva. När hon gick gjorde jag detta tonåriga: rökte en cigg, drack lite rödvin ur ett dricksglas och lyssnade på Jag vill ha allting ute i den kyliga nattluften. Haha.

radio killed the video star

IGÅR så var det medlemsmöte på radion och undertecknad kandiderade och valdes till rekryteringschef! Ja herregud ska jag bli någon sån där HR-person eller vad håller jag på med? Svar: nej.Mmen jag älskar ju radion. Så nästa termin ska jag sitta i två styrelser, träna och lägga tid på mina studier. Det ska bli en intressant kontrast till det här såsandet och handlingsförlamningen jag sysslat med den här hösten.

en sån dag

Jävla jävla helvete så gick ännu en dag utan att jag varit ett dugg produktiv. Innan jag går ska jag skriva ett pluggschema samt skriva + skicka in resthemtentan. Just nu sitter jag i ett tomt Engelska Parken och lyssnar på hanapees lista arga/svikna/ledsna kvinnor. Jag är arg/sviken/ledsen på/av/på mig själv jag. Så kan det vara att leva. Ja just ja, tjock kände jag mig imorse också eftersom jag ätit så jävla mycket godis på senaste och inte tränat på åtta månader. Kuuuukliiiiiv. Ska nog träffa G ikväll vilket känns kul men som den *tjej* man är har jag såklart nojat över att han inte hört av sig om när. Nej men fy fan kan jag bara få ta en paus från hela den här grejen med att leva, låsa in mig i ett rum med massa varma gosiga täcken och kanske.... simma lite i en bassäng ibland??? Men gud vad säger jag, jag är ju kass på att simma? Men vill ändå det jättemycket? Måste simma i jul. Och skriva min c-uppsats. Och bli lite mindre labil. Tack det var allt tomten

nihilism

Nu har jag suttit på EP i två och en halv timme och ändå inte fått något gjort. Jag känner mig så himla korkad och dum och lat. Jag borde tycka att det här är superintressant men istället fylls jag bara av en stor meningslöshet inför hela tillvaron. Vad är meningen med den här c-uppsatsen som ändå kommer bli sämst. Vad spelar det för roll om jag skriver den, när den ändå inte kommer förändra något för någon. Nej fan så här kan jag inte hålla på. Nu får jag bita ihop och skriva i fyra timmar.

sjukdomshösten

Nej men rackarns vad trött jag är på att vara sjuk! Igår vaknade jag hos G med ont i huvudet och när han sen kom till mig igår kväll hade en fullskalig förkylning slagit ut. Så idag när jag var peppad på att faktiskt plugga var jag helt borta i huvudet och var tvungen att vila massa. Sen blev det kväll, jag gick till Ica i bara mjuka kläder och köpte godis, och så kom EA till mig och vi såg The Breakfast Club som ju äger. Orkar inte hur snygg Molly Ringwalds frisyr och mun är. EA gick vid halv två och nu har jag slösurfat bort halva natten igen, jävla skit. Annat nytt: har bestämt mig för att sitta i radiostyrelsen nästa år. Har styrt upp lite av mina studier. Puss och kram

bara lägg dig ned

Sitter på Carolina och pluggar ("pluggar"......) med EL samtidigt som jag sexsmsar med G. I måndags sa han "Så jag måste vänta med att bli kär i dig tills du är 27?" när jag berättade om mina planer att vara principfast. Gud jag vill ha honom hela tiden.

we won't care at all

Idag gick det först svindåligt att plugga igen men det orkar jag inte tänka på nu. Sen gick jag till radion och blev utbildad cirkelledare. Satt där och kände sån jävla tacksamhet och sentimentalitet till folkbildningsrörelsen, alltså fatta vad fint att vem som helst kan starta en bokcirkel, ett band, en matlagningskurs, eller kanske bara ett sällskap för frankofiler som vill böja verb, och så få pengar för det? Låter helt fantasidrömmigt bra så här i det här vidriga allianssverige. Höll också på att börja attackgråta när den urgulliga tjejen från Folkuniversitetet berättade att de förut haft ett nära samarbete med Röda Korset och haft studiecirklar och kulturaktiviteter med papperslösa flyktingar, men att de sen några år tillbaka fått ett statligt krav om personnummer för att dessa personer inte ska ta del av folkbildningen. Fy fan så jävla äckligt.

på ett tak till ett hus i en stad i ett land i en värld utav glas

Istället för att göra det jag borde rensar jag bland mina spotifylistor, och helt plötsligt sitter jag och lyssnar på min gamla svensk musik-lista och känner studieångesten trycka över bröstkorgen

snart har helgen vecka fyrtioåtta tagit slut

I fredags date night med EA, komplett med middag och vin hemma hos mig, bio (Anna Odells Återträffen, orkar inte hur himla bra den var) och sen dricka te och prata om De Stora Frågorna i några timmar i mitt korridorskök. Åh EA, hon är bäst hon. I lördags firade jag VR genom att ta några glas vin på V-Dala, sen gick jag, EA och VS till Kalmars och sen till sist Göteborgs. Blev rasande full pga drack så himla himla mycket, typ tolv *enheter*. Gick hem med G och låg inte pga har tydligen inte blivit helt frisk/fått ett nytt jävla sjukdomsutbrott, suck. Här har jag dimmiga minnen men vet att jag typ blev ledsen och grät lite pga någon anledning? Och tror att jag berättade om hur lifvet ger mig ångest, typ om pappa och om L och om hur jag inte klarar av att plugga och massa. Och sen råkade jag säga att jag är nära att bli kär i G kanske och han sa att han gillar mig så väldigt mycket men att han inte kan bli kär och att jag inte bör bli kär i honom heller. Och hallå jag vet inte ens om jag sa sanningen! Jag vet inte vad som är skillnaden mellan att ha en crush och vara kär. Vad som är känslor och vad som är projektioner. På söndagen var jag fortfarande full när vi vaknade, sen fick jag extremt mycket kemisk ångest och mådde helt åt helvete från klockan ett och framåt. Blev också superstressad över all med G fast jag inte borde. Vid fyra släpade jag mig till Ica, köpte lussebullar och pepparkakor och så gick jag till EP där SQ, VS och EA satt och pluggade respektive "pluggade", och så adventsfikade vi och jag och EA turades om att ligga i varandras knän och bli klappade på huvudet som om vore vi kattungar.

när jag egentligen borde plugga

När jag står i kön på Ica får jag ett sms från G - "Okej, kan du snälla vara naken i min säng just nu?" - och det är nästan ett skämt hur starkt det suger till i magen, att jag blir bokstavligen knäsvag för att jag vill ha honom så mycket. Skyndar hem genom Vasaparken, måste på riktigt stanna ibland för att jag skakar av pur kåthet, sliter ut tvätten ur maskinen och kastar in den i torktumlaren, tar trappan i två steg i taget och börjar frenetiskt ställa in mjölkpaket och tomatpurétuber i kylskåpet. Mamma ringer och jag frågar hur hon mår, och blir irriterad på att hon beter sig som alltid - tassar verbalt på tå, säger inte rakt ut att det känns skitjobbigt att hennes man är alkoholist och att det har krävts att hennes äldsta dotter två gånger varit den som tagit tag i hela den härvan, utan nej nej hon är precis som när man pratar om sex, säger "allt det här" och är svävande. När hon frågar hur det är med mig säger jag att jo jag mår bra, jag är pragmatiskt och distanserat inställd till hela den här grejen, och då hör jag att hon är tudelad inför den informationen, att hon tycker att jag borde vara ledsnare, bry mig mer, ingå i något jävla familjeteam som ska fatta varandras händer, sjunga We shall overcome och tillsammans ta oss ur det här. Men vad fan, det fattar väl vem som helst att det är skitviktigt att jag lär mig vara en vuxen, autonom person som älskar mina föräldrar och vill ha en god relation till dem men som inte hänger upp min identitet, min självkänsla och lycka, på hur de agerar. "Ja ja, visst, det är väl första steget", säger hon, och jag vill bara skrika att nej din jävla idiot, det är det enda steget, det skulle vilken terapeut som helst säga, all sörja och sorg kring er kväver mig just nu och om jag ska kunna vara en hel människa måste jag få vara min egen. Men det säger jag inte, utan bli bara lite kort i tonen och lägger på för att med snabba snabba steg gå hem till G. När jag kommer dit hinner jag bara ta ett steg in i hallen innan han sliter mig närmare och vi faller mot väggen, mina händer genom hans lockiga hår, och dörren ut i trapphuset är fortfarande öppen. Vi skrattar lite, jag lindar av mig halsduken och hänger av mig jackan, blir upphånglad mot väggen, snör av mig mina skor, ramlar in i hans rum. Efter en extatisk timme är hans lakan helt i oordning. Sen äter vi pyttipanna (med sparris och skogschampinjoner) i hans kök och pratar om att facebookstalka folk man hatar.

dina händer

Gs väska blev stående nedanför min sängs fotände i två dagar, eftersom han båda morgnarna skulle direkt iväg till skolan. När han kom för att hämta den i eftermiddags hade jag egentligen bara tid för att hångla lite, men hela min kropp ville bara vara så nära hans som det var fysiskt möjligt. Vad finns det att göra när jag sitter gränsle över honom och hånglar så att blodet rusar genom alla vener och artärer, förutom att dra av hans polotröja spänna upp hans smala ljust konjaksfärgade skärp knäppa upp hans jeans? När bara en blick från honom, hans hands lätta beröring längsmed min hals, eller hans tunga andning, får mig att kvida? Efteråt, när klockan kanske var kvart över tre, trasslade vi ihop våra ben och armar och somnade, sov omslingrade i skenet från min ljusslinga över fönstret där världen utanför började läggas i mörker. "Jag tycker om dig, jättejättemycket," viskade han med nyvaken röst mot min nacke när vi långsamt vaknade en timma senare, "det här var en väldigt mysig eftermiddag".

hädanefter ska jag vara bra

Jag kanske borde vara ledsnare, men jag mår förvånansvärt bra. Det får bli vad det blir, gå som det går, man har vad man har - ja allt det som betyder att det som ligger utanför ens kontroll inte bör nojas över. I måndags träffade jag KO, det var ett helt år sen sist och det var så himla lätt och fint. Hon är så jävla bra verkligen. Det är fint med människor som är så öppna, så intima så snabbt. Sen gick jag förbi radion, hämtade upp EA, och så gick vi till Ica och handlade tillsammans. Så ägigt vardagshäng? På kvällen kom G och vi somnade godkänt tidigt och gick upp nio för att äta frukost. Sen hade jag styrelsemöte, vilket var roligt, och därefter träffade jag EL för att äta lunch tillsammans. Det var så länge sen bara hon och jag sågs och så kan vi inte ha det! Jag berättade allt om pappa för henne, och om Ls ätstörningar som aldrig blir bättre, och hon sa alla de rätta sakerna precis som vanligt. Åh, alla dessa bra personer jag har omkring mig alltså.

elektriskt

Jag kastar ner nycklarna med knappt en tråd på kroppen och när G kommer in genom dörren ställer han ner väskan och säger hej innan vi febrigt hånglar, och jag sliter med skakande händer av honom hans kläder så fort jag bara förmår.

kaos

Har haft några märkliga, vidriga dagar. H ringde i torsdagskväll, jag blev irriterad för att han... störde? Men allt jag kände var att han skulle ta sin kladdiga saknad och sin konstiga röst och försvinna en enda jävla gång. Jag fattar inte hur det blev såhär, jag trodde ju att jag skulle sakna honom som person jättemycket, men nu är det som att allt jag kan se är hur han är lite töntig, lite fel, och jag vill inte bli påmind om det.

Ja, sen åkte jag hem till mina föräldrar och var tvungen att en gång för alla inse att pappa är alkoholist, att han inte alls har slutat fast vi pratade om det i Nice, och så var jag tvungen att vara den vuxna fast det borde vara han och mamma som är det. Hade någon typ av intervention på lördagsmorgonen där jag förklarade att om inte han slutar dricka helt så tänker jag sluta åka hem. Det gick bra, eller så bra ett sånt samtal nu kan gå, där vi satt alla fyra runt köksbordet, med tårar trillande nerför kinderna, men sen skulle han hantera det som han brukar, dvs "vara ifred" och inte deala överhuvudtaget. Så när jag skulle åka tillbaka till stan vid tretiden hade vi inte pratat, och när jag försökte så var han en sån jävla idiot att allt rämnade. Världens jävla Noréndrama. Men jag orkar fan inte vara den som håller allt flytande. Jag flippade, han blev helt vansinnig och slog på riktigt näven i bordet och ställde sig över mig och vrålade. Det finns inte en chans att jag viker mig för dig tänkte jag och sträckte på mig, ställde mig på tå, och skrek i hans ansikte. Då fick L en liten panikångestattack (den första av fyra) och jag höll i hennes ansikte och fick henne att komma ihåg hur man bär sig åt för att andas. Jag lovade att allt skulle bli bra. Efter en uppslitande timme blev allting tillslut... lugnt. Liksom skakigt men stilla, om den paradoxen kan förklara något. Jag tror det kommer bli bra. Men det känns så konstigt, helt sjukt liksom, det är så svårt att ta in det i min identitet. Jag har en pappa som är alkoholist. Jag berättade för EA som var världens finaste och sa att det inte finns något som är en alltigenom bra fadersrelation och att allt kommer bli bra.

Jag kanske borde ha stannat en natt till, men jag längtade efter Uppsala och mitt rum och mina kompisar och att få ha ett vanligt liv bara. Alltså åkte jag tillbaka, sminkade mig och gick ut för att dansa och fira födelsedagar, och hade en fin kväll. Idag var jag bakis (orkar inte hur mycket ångest jag haft kring mitt eget drickande de senaste 48 timmarna, oroat mig för om jag inte har kontroll och så vidare i all oändlighet), käkade lunch med FW och försökte komma på hur jag ska prata med SM så att det inte blir så jävla dålig stämning så fort vi är på samma ställe. Snart ska jag ta en promenad för att hämta ut ett paket, sen ska jag till VR för att färga håret och kolla på Buffy och sen, inatt, kommer äntligen G tillbaka från Krakow och då tänkte den här tjajen ligga.

självföraktet

De senaste två-tre veckorna har allt som har med studierna att göra gått helt åt helvete. Jag vaknar för sent, äter lunch långsamt, lyssnar på podcasts, slösurfar, sover lite vid fyratiden, och sen har dagen gått utan att jag fått något gjort alls. Jag får sån förlamande jävla ångest av det här, vilket är direkt kontraproduktivt. Men hela tiden ligger det en matta av meningslöshet över min pluggtillvaro, en fond av uppgivenhet och en känsla av att det här inte är på riktigt. Och då får jag ångest över det: att jag inte tar till vara på mitt liv, att jag inte gör mitt allra allra bästa och anstränger mig och gör det jag borde. Istället försvinner tiden på konstiga sätt och jag har svårt att andas när jag tänker på min framtid.

hello darkness, my old friend

Fem i tre tänker jag, som så många gånger förut, att nu ska jag bara ta en dusch och sen ska jag komma igång med det som bör (måste) göras - läsa, skriva, prestera litegrann. Ur de skråliga datorhögtalarna strömmar The Sound of Silence och när jag virat handduken omkring mig för att gå ut ur mitt rum blir jag stående, temporärt lamslagen av hur många nyanser av blått som eftermiddagsljuset förmår framkalla. Den frostbitna gräsmattan, de sovjetgråvita husen, fönsterkarmen, spetsgardinerna och himlen självt, allt i elektriskt ljusdova blåtoner.

"jag kan verkligen uppskatta ett bra gagg"

Idag har jag hittills inte fått mycket vettigt gjort. Sov alldeles för länge och väldigt oroligt, drömde konstiga och lite obehagliga drömmar. Har drömt att pappa är elak flera gånger den här hösten, och jag antar att det har att göra med att vi bråkade en del i somras och att det känns som att vår relation är i en svacka. Plus att han är en typisk jävla man som inte alls är i kontakt med/kan kommunicera sina känslor och jag orkar inte ta ansvar för det känslomässiga arbetet i min fadersrelation. Ja herregud jag kommer ju göra konst av det här. Och/eller gå i terapi. Jaja, jag orkar inte gräva i mitt fadersförhållande nu, utan tänkte mer ba berätta vad som hänt denna extremt gråkalla tisdag.

Vaknade alltså efter knäppa freudianska drömmar kvart över elva, låg kvar i sängen och vred mig lite innan jag släpade mig upp för att möta FW i tvättstugan 12.00. Då hade vi tvätthäng nämligen! Så himla bra och rolig sak med att bo i husen mittemot varandra och dela tvättstuga, att göra det urtråkiga till ett häng! Så vi hivade in smutstvätten, gick upp och åt matlådelunch i FWs kök och pratade om lifvet i några timmar. I lördags på väg hem från Smålands så diskuterade vi hela SM/AR/jag-grejen, att det fortfarande är så konstigt att träffa dem. Och att de är kyliga mot mig. Och att de tydligen inte gillar EA? Fy fan vad arg jag blev. Jävla idioti. Samtidigt saknar jag SM lite, jag skulle gärna vara kompisar. Jag vet bara inte hur jag ska göra, jag pallar inte vara den som bryr mig. Men FW tror att han saknar mig, och tycker att det vore roligt om det kunde bli lite bättre stämning. Och det kan jag bara hålla med om. Det känns så konstigt att jag inte träffar dem som ett gäng. Ja så det pratade vi om idag, och om framtidsångest och behovet av egentid kontra att känna sig ensam och annat viktigt.

Sen vek jag tvätt, lyssnade på podcasts, duschade, och så var klockan halv sju och EA kom hem till mig och åt middag och var kvar här i typ tre timmar. Det var så himla skönt, vi har inte haft tid att sitta och prata ordentligt på länge känns det som. Så ett hederligt psyksnack (Liv Strömqvist och Caroline Ringskog Ferrada-Nolis urbra ord <3) var precis vad som behövdes! Vi pratade också om framtiden, om att prestera och vilken typ av relationer man vill ha och allt annat liksom. Åh vad jag älskar henne.

all I think about everyday is just kissing you

Igår åkte G tillbaka hit istället för att stanna i Stockholm när han hade jobbat klart, så kvart över åtta stod han utanför min port med jättekalla händer och en väska full med kläder som han hade hämtat från någon pojkrumsgarderob. Vi hånglade i massa timmar, sov, hånglade och sen hade klockan hux flux blivit kvart över ett och han var tvungen att gå på föreläsning. Imorgon åker han till Krakow och landar inte förrän vid midnatt på söndag. Då är det tre veckor sen vi låg. Jag håller på att gå sönder av den här åtrån - jag klarar inte av att tänka sammanhängande utan blir plötsligt stående tyst och ser för mitt inre hur mina fingertoppar stryker lätt över hans revben, kan nästan fysiskt förnimma hans läppar mot min hals, hans hand intrasslad i mitt hår, hur han andas tungt... På söndag natt kommer han hit från flygplatsen istället för att åka hem. Jag längtar.

tusen meter tyll

I fredags kom L hem till mig efter skolan, och vi gick i det kalla, våta novembermörkret till tåget och åkte ner till Stockholm för att se Svansjön på operan. Det var jättefint. Mest tyckte jag om andra och fjärde akten, som utspelar sig vid sjön med alla svanjungfruarna som med sträckta anklar snurrade runt runt med vit tyll överallt. Ett rätt så magiskt sätt att tillbringa en kall höstfredag.

detta eviga jävla liv

Ja jag började ju i princip på min hemtenta, som vi fick förra tisdagen, IDAG. Dagen när den skulle in. På C-nivå. Nejdå hade skrivit en halv sida av tio innan ju. AAAGGHHH. Så den skickade jag inte in. Åh fy fan vilket självförakt jag känner, håller jag på att bli en himla pluggmisslyckare som inte klarar av någonting? Skola är ju det enda jag har kunnat och nu kan jag inte det. Nej nu vill jag lägga mig ner och gråta och sova men det får jag inte pga ska sitta med den här undermåliga skiten nu tills jag skickar in det, det får bli gryning om det så måste. Hejdå mvh puckot :((((

"det är helt uppenbart för mig att jag kommer åka tillbaka hit på söndagskvällen istället för på måndagen efter jobbet nästa helg"

G kom hit och hade med sig en flaska kolsyrat vatten med granatäppelsmak - "de hade inga askar med violtabletter, jag letade" och jag log för mig själv eftersom han hatar viol - och så åt vi pekannötglass och hånglade till Virgin Suicides. Sen bestämde vi förnuftigt att vi skulle låta bli att tänka på att ligga eftersom det är fysiskt omöjligt, och så pratade vi om roliga saker, som skvän. Men hoppsan han har ju så himla sexig kropp vackert leende sånt knullsug i blicken. Det var helt sinnessjukt att ligga där och ha såpass ont av den här onödiga jävla smittan som tagit sig in i mig och ändå vilja ha honom så himla mycket. Tio dagar till bara.

allt jävelskap

Sov oroligare än jag gjort på ett halvår inatt, feberyrade, mådde illa, ja allt var bara sämst. Hade så jävla ont när jag vaknade att jag fattade att jag dragit på mig någon skit. Gick till gyn, fick veta att jag blivit smittad, började gråta som den stabila person jag är. Nu har jag tre olika mediciner som världens bästa EL hämtade ut eftersom jag låg och kippade i sängen pga matt och smärtor. Ringde G som kom hit och hängde i några timmar efter att han också varit på ett (o)trevligt visa-könet-för-en-läkare-besök. Jag tycker verkligen om honom, vill träffa honom snart igen trots att vi ej kan ligga på minst 10 dagar. Den lilla känslan orkar jag inte riktigt analysera. Nåväl. Har legat i sängen hela dagen och kommer väl göra det imorgon och på fredag också. Fan. Ja så kan väl livet också vara dvs uselt.

neurotikern

Ojojoj nu härjar ångest min kropp. Har inbillat mig att jag har alltifrån herpes till hiv de senaste 48 timmarna, googlat som en besatt, känt en stigande ömhet i fitty. Jag har ju gjort misstaget att cykla omkring med en cykelsadel i flippin hårdplast vilket EJ är bra för kvinnokönet, speciellt inte när det är minusgrader. Och en har en jävligt slö rakhyvel. Okej förlåt om jag satte igång er fantasi nu ni, ja vad kan det vara, tre läsare men harlå vi måste prata om fittan lite vardagligare! Hursomhelst, nu är jag övertygad om att den där cykelsadeln har noll och intet med dessa smärtor att göra utan att jag istället har en förebannat avancerad std. Och! Jag härjas av feber och ont i halsen och en massa annat, och det är ju antingen en förkylning med världens sämsta timing eller mitt hivsmittade immunförsvar som går åt helvete (okej kan ej skoja om detta pga hyperventilerar då). Är stressad något alldeles inför att gå till studentgyn imorgon och få veta något nedslående. T ex om det är herpes. Det blir en ALDRIG av med. Och då måste jag säga det till alla future ligg, nej fy fan. Och! Kanske ringa EW och FW och ba hörru du har kanske herpes, gå och kolla gullis puss. Nej men oj nu är det ett par svaga handleder som skriver det här.

är en sån jävla kliché

Jag var jättefull i lördags, hos mig på JLs korridorsfest på cykeln på väg in till stan (ramlade och hade sönder munnen lite, aj), skulle egentligen dansa med EA men det var för lång kö så vi cyklade uppgivet hem. Fick någon slags ångestattack och var tvungen att ringa henne pga kände mig som världens mest ospännande person som kom hem 00.34 en lördagskväll. Bestämde med G att han skulle sova hos mig, fick panik över det pga det kändes som att det är för nära egenmäktigt förfarande och att jag håller på att bli känslomässigt engagerad fast jag inte kan det. Och att det hugger i mig när jag tänker att det är så jävla typiskt att vara den som vill lite mer, fast jag inte vet vad han tycker. Men glömde så klart bort det när han kom och var snygg och rolig. På morgonen gjorde vi något trevande försök att sätta ord på vad det är vi har/gör/är, vilket typ mynnade ut i att ingen vill ligga med någon annan och skulle bli svartsjuk om den andre låg med någon annan. Måste vänja mig av vid det här patriarkala kapitalistiska relationsägandet. Sen hittade G några mystiska prickar och nu måste jag gå och testa mig, fuck fuck fuck.

I represent to you all the sins you never had the courage to commit

Alltså igår. SÅ pass bra kväll. Jag och EA sitter i (dvs är) fest- och evenemangsutskottet i vår förening och igår var det äntligen dags för sittningen som vi planerat sen i september. Det är alltid en maskeradsittning med tema spökligt litterärt på höstterminen och igår var det vi som styrde hela skutan i mål och det blev så jävla bra. Vi var i ÖGs jättejättefina festsal med kristallkronor och kandelabrar och sammetsgardiner och tusen meter i takhöjd. Överallt hängde det spindelnät eller stod liemannen-girlanger som det kreativa geniet EA gjort eller låg blodfläckade boksidor strösslade. Och maten var jättegod och talen superbra och sånganföraren JR bäst och sen kom MB och spelade skivor och det var dansigt. Alla älskade oss! Och det var vi förtjänta av! För att avsluta på bästa sätt gick jag hem med G till mig, hade svinbra sex och vaknade upp till nyheten att jag kan göra min muntliga tenta nästa vecka istället pga är den enda studenten som läser Retorik och genus. GUDARS SKYMNING vad trevligt!

och tiden snurrar bara fortare

Helgerna flyter ihop till ett enda likadant: "plugga" lite halvhjärtat fredag eftermiddag, gå med EA till systemet för att köpa vin, sminka sig snygg, gå ut och dansa, gå hem med G, ligga i sängen halva lördagen, duscha, sminka sig snygg, gå ut och dansa, gå hem med G, ligga i sängen halva söndagen, och så vips är klockan halv nio söndag kväll och inget vettigt har blivit gjort. Min uppsats har jag fortfarande bara jobbat på i idévärlden så att säga och på torsdag ska jag ha en tenta som jag i nuläget läst ca 30 % inför. Den här veckan är dessutom helt sinnessjukt stökig, eftersom spökdinén går av stapeln imorgon och jag och EA har något slags huvudansvar för spektaklet. Plus uppsatsutkastinlämning imorgon (antal ord skrivna: 0/2000). Plus måste sno ihop en radiokrönika om döden tills på torsdag. Ojojoj näe det är mycket nu alltså.

*dekadensen*

Oj nej idag har jag VÄLDIGT ont i huvudet. Firade SQ, KR och MK igår som alla tre fyllt år. Drack en flaska rödvin bara lite sådär trots att jag skulle ta det lugnt. Gick hem kvart över tio redan, men märkte när jag skulle låsa fast cykeln att ojoj det var verkligen en flaska rödvin som jag drack. Så idag är jag bakfull på det här ohärliga sättet, att hjärnan liksom ömmar inuti huvudet. Och jag som borde göra viktiga saker! Istället lyssnar jag på Crazy Town-podden och tycker synd om mig själv. I eftermiddag sänder vi radio och sen ska jag träffa L för hon ska sova hos mig, åå hon är världens bästa lillasyster.