all I think about everyday is just kissing you

Igår åkte G tillbaka hit istället för att stanna i Stockholm när han hade jobbat klart, så kvart över åtta stod han utanför min port med jättekalla händer och en väska full med kläder som han hade hämtat från någon pojkrumsgarderob. Vi hånglade i massa timmar, sov, hånglade och sen hade klockan hux flux blivit kvart över ett och han var tvungen att gå på föreläsning. Imorgon åker han till Krakow och landar inte förrän vid midnatt på söndag. Då är det tre veckor sen vi låg. Jag håller på att gå sönder av den här åtrån - jag klarar inte av att tänka sammanhängande utan blir plötsligt stående tyst och ser för mitt inre hur mina fingertoppar stryker lätt över hans revben, kan nästan fysiskt förnimma hans läppar mot min hals, hans hand intrasslad i mitt hår, hur han andas tungt... På söndag natt kommer han hit från flygplatsen istället för att åka hem. Jag längtar.