Idag har jag hittills inte fått mycket vettigt gjort. Sov alldeles för länge och väldigt oroligt, drömde konstiga och lite obehagliga drömmar. Har drömt att pappa är elak flera gånger den här hösten, och jag antar att det har att göra med att vi bråkade en del i somras och att det känns som att vår relation är i en svacka. Plus att han är en typisk jävla man som inte alls är i kontakt med/kan kommunicera sina känslor och jag orkar inte ta ansvar för det känslomässiga arbetet i min fadersrelation. Ja herregud jag kommer ju göra konst av det här. Och/eller gå i terapi. Jaja, jag orkar inte gräva i mitt fadersförhållande nu, utan tänkte mer ba berätta vad som hänt denna extremt gråkalla tisdag.
Vaknade alltså efter knäppa freudianska drömmar kvart över elva, låg kvar i sängen och vred mig lite innan jag släpade mig upp för att möta FW i tvättstugan 12.00. Då hade vi tvätthäng nämligen! Så himla bra och rolig sak med att bo i husen mittemot varandra och dela tvättstuga, att göra det urtråkiga till ett häng! Så vi hivade in smutstvätten, gick upp och åt matlådelunch i FWs kök och pratade om lifvet i några timmar. I lördags på väg hem från Smålands så diskuterade vi hela SM/AR/jag-grejen, att det fortfarande är så konstigt att träffa dem. Och att de är kyliga mot mig. Och att de tydligen inte gillar EA? Fy fan vad arg jag blev. Jävla idioti. Samtidigt saknar jag SM lite, jag skulle gärna vara kompisar. Jag vet bara inte hur jag ska göra, jag pallar inte vara den som bryr mig. Men FW tror att han saknar mig, och tycker att det vore roligt om det kunde bli lite bättre stämning. Och det kan jag bara hålla med om. Det känns så konstigt att jag inte träffar dem som ett gäng. Ja så det pratade vi om idag, och om framtidsångest och behovet av egentid kontra att känna sig ensam och annat viktigt.
Sen vek jag tvätt, lyssnade på podcasts, duschade, och så var klockan halv sju och EA kom hem till mig och åt middag och var kvar här i typ tre timmar. Det var så himla skönt, vi har inte haft tid att sitta och prata ordentligt på länge känns det som. Så ett hederligt psyksnack (Liv Strömqvist och Caroline Ringskog Ferrada-Nolis urbra ord <3) var precis vad som behövdes! Vi pratade också om framtiden, om att prestera och vilken typ av relationer man vill ha och allt annat liksom. Åh vad jag älskar henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar